Virrhöna

Vem tror ni glömde att lösenordet till denna blogg hade ändrats? Jag så klart. Mitt i när jag kom på nåt jag bara måste skriva om. Vad det var har jag ingen aning om alls nu. Mest bara att jag känner mig gnällig nu. Gnällig och gråtmild. Tårarna slåss på som för Lilleskutt av liksom minsta lilla. Kanske rätt udda kombination. Men, glad att jag finns här. Nu mina änglar så ska det kramas kudde!