Jag och min omgivning genomled en av mina mindre roliga ångestattacker i lördagsmorse. Inte det minsta trevligt för någon.
Men, det får inte ta över. Det får inte skada dom jag bryr mig om mest. Det får inte bli nåt jag känner mer skam över. Så, det jag har aktivt jobbat med sen dess. Att jag tar ansvar för mig och mitt mående, att jag äter. Att jag lagar mat så det finns mat även sen. Att jag kanske undviker vissa saker som kan ha ”hjälpt” till lite. Att det finns en plan, och att jag inte lastar allt på en person heller.
Episoden i tvättstugan där jag höll mig lugn trots att mina ”instinkter” sa till mig att explodera. Det gav mig något. Att fokusera på lugn. Att ge mig utrymme att tänka ett varv till.
Han som har råkat kapa in på min tvättid hade råkat göra det, lite misstag. Även om det var medvetet så ger det inte mig nåt att bråka om det. Det gav mig så himla mycket mer att bara ”du, det är lugnt. Sånt händer”.
Sen har min bror svarat på mitt komma-ut mail till honom. Att han har sett mailet. Efter typ en månad eller så. Nu ska vi fokusera på lugnet. Edit: det är så där TVÅ månader sen. Men, som sagt, nu ska vi fokusera på lugnet.
Jag är ju sån extremt passionerad person att jag måste grunda mig i ett lugn.
Att jag tar hand om mig. Att jag tar hand om dom jag älskar, genom att vara den bästa Thea jag kan vara. Att vara knäppbollen Thea. Som dansar runt som en rosa hägring. Att vara seriös när det behövs. Att känna efter.
Att jag fixar det grundläggande som mat, sömn, osv. Och att jag är snäll mot mig själv när det väl går fel, så det inte eskalerar. Edit: märkt att träning är viktigt för mig, dels får jag ju den kropp jag vill ha genom det samt att min hjärna älskar det.
Det är en ny dag imorrn! Ja, senare idag då.. 🙂