Kategorier
Theaismer

Men alltså. Part Two. The saga continues

Kommer på mig själv med att tycka ”nä, den där jackan kan du ju inte ha. Fel stil. Spelar ingen roll att den är vindtät.” Jahapp. Har tydligen bytt stil HELT och hållet. Förr så älskade jag korta jackor. Idag ”Den är fin, men finns den inte som lång?”. Ska vara lite dramatiskt. Ska hända lite.

Hade gärna gjort om stora delar av mitt liv vetandes det jag vet nu. När jag vet att Thea är den jag VERKLIGEN är. Sånt gör en ju stark. Har läst rätt många berättelser om komma ut, och det verkar vara ett genomgående tema, att man just känner sig så stark i att vara sig själv.

Förr så var jag så rädd att folk ”skulle titta på mig”. Tror att jag kände nån inneboende rädsla att bli ”påkommen” med att vara mig själv. Den som kom ut senare som Thea.

Ja, vet att det blir lite konstigt när jag beskriver mig själv så men det är liksom enda sättet jag kan beskriva det. Lix.

Nu ska jag ta och packa min simväska, då jag LÄR glömma typ hälften om jag gör det imorrnbitti…