Gah

Sitter så där smågrubblar över livet och kärlek (och allt däremellan). Så klart ringer min far mitt i allt. Och känner genast att vi är tillbaka lite så där på ”pinsam” tystnad igen. Att jag bara genast känner att det är en dålig ide att berätta om vad jag går igenom. Så klart blir det ju inga följdfrågor om att jag liksom outade mig för idag exakt en månad sen (för honom). Tydligen inte intressant. Tycker bara det är så synd att jag känner att jag inte kan berätta saker för min egen familj. Tror att jag får säga ”läs min blogg”…