Vill inget

Har liksom tappat bort varför jag gör saker nu. Bara kör på och hoppas att min lust och vilja ska komma tillbaka. Har inget mål så där, utan mer bara komma igenom dagen. Tror att det är på något sätt min själ som försöker hitta en anledning. Att hitta skäl. Och kanske inte vidare deppigt heller. Då mera ”fuck it. Still awesome…”. Klädstilen börjar så sakteliga att ta form. Eller, klädstilarna mera. Tror mer att jag gör sakerna för min skull nu. Eller andras, rätt skön ego tripp att se andra typ inhalera det jag har bakat. Nåja. Vad är väl ändå en bal på slottet? Lugn i bussen nu. Jag som alltid har velat ha ett sammanhang. En mening med saker. Jag kommer typ fram till att det inte behövs. Woa. Mind blown. Kommer på att jag kan vara mitt eget sammanhang.